Tack fina ni för kommentarer!

Jag är hemma. På permission. Mitt varma tack för alla fina ord. Så underbart att "se" er.   Jag har tänkt på er! Jag har tagit många bilder och tänkte sammanfatta de senaste dagarna. Jag ha funderat, skall jag lösenordsskydda eller ej? I dag väljer jag bort den möjligheten  och berättar.

På plats på avdelningen. Förvånansvärt väl kunde jag hantera att vänta de 4 timmarna på op.

Jag fick besked att min ena kirurg (låter något va?   )

var sjuk och att det skulle komma  en vikarie. Ingen av de båda kirurgerna (en bröst- och en plastik-) hade tidigare träffat mig och sett tumören och vad som skulle/kunde göras. Först kom bröstkirurgen och ritade på mig.

Efter ett tag kom plastikkirurgen in. Vilken tur jag hade har känner jag. En underbar kvinna stegade in.

Jag blev skjutsad till op redan en timme före utsatt tid. Vi (plastikkirurgen -  som även hon ritade på mig- och jag ) som satt mitt emotvarandra (när ssk sa att det var dags) fann varandras händer och jag sa ´Nu kör vi!" och hon kramade mina händer och sa också "Ja, nu kör vi!".

Det finns tusen saker att skriva om operation, sövning,uppvak och känslor kring mitt, som relativt ung kvinna (Va? VA?   ) nya tillstånd men om vi spolar fram en aning så var jag, på vingliga ben, uppe redan dagen efter!

Vet ni har ONT jag haft  har i rumpan?? Vaderna? ? Nacke??

Men det går över. Räcker med smärtor efter tutten.   

Jag fick vackra blommor till sjukhuset. Jag trodde inte man skickade blommor till sjukhus nuförtiden? Men fina var de!! Nu står de i köket.   

På kvällarna har jag suttit och kikat på utbudet de få tv-kanalerna visade.

Eller ´tjötat´ med min rumskamrat.  

I kväll på permission skall jag sticka mig själv och det är mååånga tabletter att ta så länge jag har drän som det kommer blod i, kvar.

Magen är inte HELT glad.  

I dag vill jag hylla en person som jag älskar! Hon kallar sig Budda och jag känner henne väl. Hon är otrolig! Stark som tusan, bend til she breaks, hon ställde upp för mig till 100% denna vecka och likt ett backa-troll ger hon sig sig inte! Hon är trots allt det senaste året positiv. Jag erkänner att jag inte varit snäll mot henne som jag borde. Jag har många gånger varit nedlåtande men det får vara ändring på det!  Jag skall ta henne mer på allvar. Lovar! Även i de mest smärtfulla stunderna eller de svåraste de senaste dagarna har hon haft ett leende till övers åt personal och burit ett hopp för medpatienterna.

Här är hon på sjukhuset!

Tack alla som inspirerar! Tack Katinelund för besök, tack Viol för böner, tid, tålamod och värme. Tack för sms.

Det finns bara en väg och det är framåt!

Jag är mycket gråtmild och rörd men inte för att jag är ledsen. Nej utan av tacksamhet, styrka och stolhet. All underbar musik jag haft med mig och kunnat lyssna på och känt styrka in i märgen. Tårarna har flödat. Tårarna har helat. Jag skall stå upp i min fulla längd, kämpa och stand like rock til I break.

Ett avslutande råd från sjuksköterskan som såg om såret innan jag släpptes hem i förmiddags var att när jag nu skall se ärret (som jag inte sett till fullo med blåmärke och allt) skall jag ta litet i taget. Kanske börja med sidan. Framför allt sitta ner så jag inte svimmar. Jag blev så rörd. Jag ser inte längre ut som jag är van vid...

När jag fick skjuts hem och gick med levande stöd från bilen såg jag på långt håll grannen vilken jag nämnt i senare inlägg. Jag blev rörd och tårar rann bara av att se henne. Hon var lika dan! Vi pratade och hon välkomnade mig hem och sa jag var duktig. Tack fina granne.   

 

thile

5 november 2010 14:49

Velkommen hjem på permisjon ;) Skjønt, tenker jeg. Vakre, fine Tina, så glad det er over. Ja, det er bra du var oppe dagen etter. Jeg har gledestårer nu, for jeg er så glad det er over.
Underbare blomster, de fortjener du :-)
Styrke og varme klemmer fra meg.

 

Nannis

5 november 2010 14:52

Å vad skönt att "höra av dig"!! Du ska veta att jag tänkt på dig, och bett för dig (även om du inte tror på Gud så tar jag mig friheten att tänka å dig även på det sättet).

Skönt att höra att OP gått bra. Nu hoppas jag att återhämtningen går lika bra för dig!

En försiktig kram till världens modigaste och finaste Tina! KRAM

http://nannis.blogg.se

 

Margita

5 november 2010 16:52

Har gått in här ofta och tittat och undrat hur du har det. Skönt att det gick bra och att du berömmer och peppar dig själv är helt suveränt! :) Det mesta blir faktiskt lättare då....det du gått igenom är stort och är fortfarande stort och det är så härligt att läsa hur du tacklar det!

http://sengas.bloggplatsen.se

 

pia

5 november 2010 17:35

Vilken kraft du utstrålar, var nu bara försiktig i hemmets ljuva vrå. Njut med familjen och ha en skön permis. Kram Pia

 

Katrinelund

5 november 2010 19:59

Tack för din generositet, att du delar med dig av både yttre och inre upplevelser! Är glad över att du har hanterat händelserna så väl. Och framför allt över att du har funnit Buddha! :-)

 

Jennie

5 november 2010 22:37

Välkommen hem !!
Har tänkt på dig varje dag och spänt kikat i bloggen flera gånger.
Så glad jag blev nu när jag upptäckte inlägget!!
Du är stark & underbar !!
Kramar i massor !

http://missJennie.blogg.se

budda

5 november 2010 22:39

Tack Jennie. Du också. Det vet du va? :)
Är totalt slut nu när det är kväll. Ändå gör jag inget merän kämpar mot en hög puls.

 

L

6 november 2010 03:48

Välkommen hem igen och -
Äntligen ett par rader ifrån dej
Vi har väntat otåligt.
Tankar å rök ifrån oss båda
Styrkan har du ,låt nu kroppen komma ikapp oxå.
kramar ifrån asien

budda

6 november 2010 12:53

Lovar! Jag kommer att få boobssom en 18-årings! Haha. :)

Tack!

 

Anna

6 november 2010 08:51

Välkommen hem!

Har tänkt mycket på dig!
Skönt att operationen gick bra!

Lycka till på " permisen "

// Många kramar

http://annalundberg.org

budda

6 november 2010 12:51

Tack Anna, hur mår du??

 

Micke

6 november 2010 10:38

Skönt det gått bra och att du tar det så bra som du gör.

Stor kram till Tina!

http://kludd.se

budda

6 november 2010 12:51

Tack snälla, krama försiktigt. :)

 

sussi

6 november 2010 11:35

välkommen hem! Sitter med tårarna brännades bakom ögonlocken! Inte av Sorg utan av glädje och hur berörd jag blir av din resa! Hade du vart några årtioende äldre hade de passa in men jag säger de ändå "Du är en Krutgumma" Kram på dig och jag är så glad att Budda är tillbaka!

http://fritidsforskare.wordpress.com

budda

6 november 2010 12:50

*rörd* *tårögd*
Tack!

 

Jasas

6 november 2010 14:24

Välkommen hem! :-)

http://Jasas.se

 

Jasas

6 november 2010 14:56

Kom min andra kommentar med? Försökte förgäves att skicka via mobilen men så hängde den sig (som den alltid gör, mitt i allt). Så jag skriver fall i fall;

Välkommen hem!!!!

http://jasas.se

 

Gröngöling

7 november 2010 01:02

Håller tummarna för att allt fortsätter att gå bra!
Jag har också varit där. Blev också bra bemött.
Tycker om vad du skrivit om din vän Budda :)
Tänk att ha en sådan vän, vilken dröm!
Läkningskram från mig

http://grongoling.bloggplatsen.se

budda

7 november 2010 01:50

Tack!:)

 

viol

7 november 2010 09:35

Vilken bragd du gjort! Du är en hjälte! Du inspirerar verkligen med ditt mod och styrka, och framförallt ärlighet i hur det är...

Stor - försiktig- kram

budda

7 november 2010 10:06

DU är MIN hjälte! Du som orkar och som förstår så mycket, säger rätt saker osv.
Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar