Direktlänk till inlägg 29 januari 2010

Arbetsveckan slut och mer snö.

Av budda - 29 januari 2010 18:12

Då var det fredag igen. Nu gäller det att njuta av helgen.

Enda planerna är tiden hos tatueraren (för att avlägsna tattoo) i morgon, annars pyssla, mysa, läsa eller vad det nu kan bli.

Löpsedlarna i dag pekar ut en " polischef" (han var polischef vid tiden för det brott han misstänks för dvs en våldtäkt). Det räknas som, hörde jag, ett av de grövsta brotten i svensk polishistoria. Han hängs ut med namn och bild. Varför man gör det i Aftonbladet står att läsa där.

Min reaktion är att jag inte är förvånad det minsta! Hemskt va?

Han (polischefen) är en människa även om han råkar vara polischef och hur är en del människor? Jag som ägnat många år som undersköterska och socionom inom vård (kriminalvård, sjukhus, omsorg om utv.störda, äldre) och psykiatri höjer inte på ögonbrynen. Därmed inte sagt att "polischefen" är "sjuk".

Bara för att man arbetar som brandman, doktor, lärare, badvakt.polis, socionom, sjuksyrra, psykolog, polischef, kommundirektör...vad säger det en egentligen? "Vi" har en tendens att värdera människor utifrån deras yrkestitel, känns det igen?

Titeln talar om för mig att det förhoppningsvis är en reko, komptent människa som har klarat att ta en examen men störningar, sjukdomar, beteenden och behov finns ö v e r a l l t. Alla kan drabbas. Därför förvånar jag mig inte över rubrikerna. Däremot tycker jag synd om tjejen/erna. Att ha hamnat i den situationen. Så ung (14 enl massmedia).

För inte så länge sedan ändrades brottsrubriceringen ´våldtäkt´. Först såg jag framför mig hur den äldre anklagade polischefen kastade sig över en ung tjej men "våldtäkt" kan vara något annat.

Jag känner att jag inte kan engagera mig så mycket känslomässigt.

Jag känner likadant ´privat´. Jag tycker det är viktigt, för mig är det så, att vara positiv. Jag har trots allt lätt att vara tacksam och glädjas över det jag har. Att fånga vardagslyckorna. Lyfta fram det positiva. Ta vara på guldkornen. Att acceptera och att häda ut. Tidigare har jag kunnat ta mig an folk som mått dåligt privat också. Inte bara i tjänsten alltså. Nu har jag emellertid bytt arbete från psykiatrin (som jag har trivts bra inom) där jag använde mig själv som redskap och gav och gav.

Det blev inte bättre för vissa och så är det ju och det är inget man kan hjälpa. Men det tär på en. Pratade med en f.d kollega om detta i dag.

När man då har egna bekymmer (ni som följt vet en del) så orkar man- jag "ville inte mer" med allt negativt. Varken i arbetet eller privat. Inte mer gnäll, sjukdomar, tråkigheter.

Det återkommer i mitt arbete (så klart) men på ett kortsiktigt sätt i stället för de årslånga relationerna jag haft med många. Så känns det nu januari 2010. Vad jag känner sen vet jag inte. Nu är nu och jag vill leva som jag vill. Inte som andra förväntar sig.

Hoppas helgen blir bra.

Tag vara på nuet. Det är det enda du har.

Allmänt

Dela

Pär

29 januari 2010 20:29

Även om det är ett hemskt brott han är misstänkt för så är han ju enl. svensk rättsordning oskyldig tills han är dömd och domen vunnit laga kraft (efter ev överklagningar etc). Helt onödigt och enl mig oförsvarligt att hänga ut honom med namn som AB gör, tänk om han är oskyldig? Tyvärr blir detta allt vanligare och AB är en av dom sämsta medierna men tyvärr följer andra efter då folk tydligen gillar att läsa sånt här. Jag läser ytterst sällan AB på nätet och aldrig papperstidningen, inte ens om jag får den gratis på flyget tex (då är det skönt att kunna säg: nej tack jag vill inte läsa den där sk*ten).

Trevlig helg, vi har också jättemycket snö men det är ganska mysigt tycker jag!

http://sundback.dyndns.org

Nannisen

30 januari 2010 00:24

Kloka ord, som vanligt från dig Tina.

Håller med Pär ang AB. Det är inte ok att göra så. Skvallertidning är min åsikt om den tidningen... den har spårat ur mer och mer senaste åren. Inget att ha!

KRAM på dig goa T, lycka till med borttagningen i morgon också.

http://nannis.blogg.se