I dag blev det  en ´favorit´ nämligen ugnomelett med min specialgoda stuvning.

Var på Apoteket i dag och fick vänta i 65 minuter. Kändes drygt men i jämförelse med mycket annat så...inte klaga.Hur som helst är det ofta trevligt att småprata med folk, eller hur? Ett kort möte och sedan skiljs man åt.

Denne 83-årige man på Apoteket var trist att lyssna på (förlåt Henry). Gnäll och ´jagjagjag´. Han hade bestämda uppfattningar bland annat om sina grannar som enl mannen lyfte pengar från FK men som jobbade svart om dagarna. Han blev tyst för en stund när jag tyst och av ren artghet bekräftade det han sagt. Sen kom det: ´Men så är de inte svenskar heller.´Oh no! Here we go again. *sucka* Varför skall jag behöva ta det på en ledig dag? Jag som suttit och lyssnat på musik medan jag väntade. Jaja, efter en timme var det hans tur. Jag orkar inte med (för mycket) gnäll. Man har själv svårigheter, smärtor osv men ändå en förmåga att vara positiv. I bloggvärlden får man skriva vad man vill och det är fritt att läsa. Just för mycket ´gnäll´har gjort att jag inte läser en del bloggar längre.

Töserna är ute på pläden under bordet och det är underbart att höra deras smaskande av grönsaker. Det är som ljuv musik i mina öron. Jag böjer mig ner för att kika på dem. Gladast blir jag av att se att nytillskottet Sara (eller Tala som vi brukar säga) är med i striden om gotterna. :) Att hon tar plats och njuter av goda grönsaker. Det är lycka.

En annan slags lycka är innehållet i paketet från eleven.se. Det gör mig alltid glad, sådant där ´luktegott´. *förtjust*

Jag önskar er bloggläsare en angenäm afton!