En ledig torsdag.

Vart tog våren vägen? Någon som vet? Ja, den var här och vände men i dag ser det ut som en höstdag. Grått, regn, blåst. Jag tog fastande en cykeltur till Vårdcentralen. Något av det värsta jag av olika anledningar vet i livet är att gå dit.

Det gick bra med provtagningen och jag fick taget alla prov utom ett inför utredningen. Det provet som är kvar måste tas på sjukhuset. Undersköterskan gjorde ett bra arbete! Hurra för henne.   

Jag stannade kvar för att få svar på mitt långtidssocker. Jag visste värdet skulle vara högt.  Men SÅ högt? Lägg av. Jag har motsvaranade 9,2% i hba1c (inte i socker) och 7,4 är det högsta som blivit registrerat för mig tidigare. Oj!!    Det är således en katastrof men jag vet att diabetesen tyvärr inte fått prioritet de senaste åren pga allt annat med min kropp, jag vet att det är åt h-e och kan sluta med en skräll när som helst men funderar också på om min tumörsjukdom påverkar och vad den påverkar. Oregelbundna arbetstider och mattider påverkar. Det stod klart för mig i dag att även om jag är positiv och för det mesta känner mig pigg och glad är jag sjuk och det är allvarliga saker.

Jag sa nej till att mäta magen, det känns fånigt (har världens största mage)och jag vill inte blottas när folk sitter utanför och väntar (och hör) och dörren står öppen. Samma med vikten. Jag väger mig hemma. Att väga sig på olika vågar ger olika resultat. Bättre att ha en, eller hur? Suck.

Halsen är sår igen och jag känner mig ´febrig´ men jag är inte det. Jag har i dag källsorterat.   

Handlat mat på ICA. Silkeslena Sankan har fått städat.

Gjort storkok på grönsakssoppa.

Använt nya kryddan köpt från Pernilla Wahlgren. Jättegod! *tips*

Vattnat växterna. Pysslat.  Ätit soppa.   

Emma vilar efter vitkål, spenat, morot.   Pussvänlig va?   

Jag gillar ju Oprah och i dag handlar hennes program om att ge och hon delar ut de mest fantastiska saker till publiken som står upp och skriker av glädje och ser av överraskning ut som fågelholkar.   Den sanna glädjen är att ge.

I dag önskar jag att Viol kryar på sig.

Jag skänker en extra tanke till Isabelle.

Hoppas du är okej.

 

viol

10 mars 2011 14:45

Tack nu börjar jag känna mig mycket piggare, tack för uppmuntrande sms:) Du är fin:) Trist att missa dig de här dagarna, det går för långt emellan.
Du har mycket att kämpa med din hälsa, men du är en kämpe! Beundrar dig för ditt sätt att "ta" saker som händer.

Kram o goda tankar till dig

budda

10 mars 2011 15:25

Tack, är inte så full av beundran inför mig själv just nu men man skall vara kärleksfull mot sig själv. Är en aning bekymrad erkänner jag.

Men tack.

Och tack för sms. :)

 

Micke

10 mars 2011 16:37

Här har solen visat sig mest hela dagen.. inte så jättevarmt ändå men fullt tillräckligt.

Tokigt detta med provet men är ju som dus skriver att vissa saker "missköts" ju lite när man drabbas av annat. Hoppas det blir bra ändå.

Gott med soppa!

http://kludd.se

budda

10 mars 2011 18:42

Hej, fortsätter det så här kommer det att sluta illa, ganska snart tyvärr.

Ja tack, soppan var underbar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar