Ni kan tro jag sovit gott på soffan i kväll.  Men vaknade, tjejerna fick gurkbitar & hö och blev nattade.  Sitter och ler åt stand-up på Comedy chanel.

Tänkte mitt i allt berätta en solskenshistoria eller vad jag skall kalla den.

Häng med!  

Jag har sytt (broderat) mycket och även avancerade saker. Det har varit total avslappning och glädje men åren har gått sedan jag senast sydde. Det finns en sorts broderier jag tykcer är särskilt fin och den heter Lanarte.

Jag var inne på sidan och hittade två små broderier jag skulle vilja sy.

Mailade kundtjänst i Holland och frågade om jag fick köpa broderierna av dem.I Sverige kan man handla den fina 50-sidiga katalogen för 25 kr men lägsta ordervärde är 200 kronor.

I dag ringde en dam från ett av de få svenska återförsäljningsställena och sade att de mailat till dem från Holland om att jag skulle ha en katalog.  

Återförsäljaren garanterade att de kan ta hem alla broderier som finns i katalogen, vilken man än vill köpa. Vilken glädje! Vilken service!  Direkt från Holland.

Sov gott.

Pratade med far nyss. Min snälle far.   Det är så ensamt för honom i huset även om han liksom mor på sjukhuset får besök och omtanke.  

Så roligt vi haft genom åren,i alla fall sen jag blev vuxen. Vi har skrattat så jag kissat ner mig, tårarna runnit och vi varit röda i huvudet och knappt kunnat få luft.  

Man får vara tacksam. Över att fått ha föräldrarna så pass länge.

Eller hur? I bland kan jag resonera så men i bland är det helt ofattbart vad som komma skall. Jag  får hitta ett sätt att härda ut.

Många frågor förblir obesvarade. Finns inte tid att ställa alla. Det är svårt, men jag är inte ensam att känna så.

Tankar...

Arbetade över i drygt 2 timmar.  Nu är de 5 utredningarna klara inför nästa veckas besök och det som återstår är enbart något journalarbete när mötena är avklarade. Jag håller fortfarande på att lära mig dataprogrammet.  

När jag kom hem kom glassbilen. Jag bjöd grannbarnen på glass.   Stod och betraktade när hantverkarna bytte fönster på grannhuset.

Efter ett tag ringde mobilen. Det var en tjej som hittat min plånbok och via körkortet och hitta.se spårat mig. Jag som inte ens märkt att plånboken var borta. Glad blev jag och fiskade fram den enda sedel jag hade hemma (100 kr) och det fick bli hittelönen.   

Min syster ringde i dag. De hade ringt från sjukhuset och sagt att mors tillstånd är allvarligt. Att de inte får rätt med medicineringen. Att en vårdplanering är planderad till nästa vecka men att om hon får komma hem så planerar de för palliativ vård (så att sista tiden kan bli så smärtfri och underlättad det går).

Att om mor får hjärtstopp igen så görs inga återupplivningsförsök. Detta pga att mors tillstånd är så svagt redan så ett ev räddningsförsök kan göra mer skada än nytta.

Mitt i allt detta jag tar in och hör försöker jag hålla det jag känner i från mig.

Jag skall inte mala för mycket eller utelämnna. Det är som det är.

När far tycker det är för  ½!"#¤%  och tycker de borde fått några år till i hop tänker jag men ni har fått 60 år i hop!

När far tycker det är så hemskt att mor är sjuk kan jag tänka att det får man nog räkna med vid så hög ålder. Jag är kroniskt  sjuk vid en mycket lägre ålder.

Jag förväntar mig inte att vara frisk.

Gör du??

Som sagt.

Mitt i allt detta jag tar in och hör försöker jag hålla delar av det jag känner i från mig, på avstånd.

Tack för mindfulness.

I morgon skall jag försöka ha det trevligt, jag har längtat. Längtat efter att få vara hemma och pyssla och på kvällen,om inget oförutsett händer, gå på stand-up som är bokat sedan månader. Stressa av. Tagga ner.

Acceptans.

Ledsen.

Ps. Jag känner knappt av det som väckte mig i natt. Något litet i ljumsken, men jag har kunnat gå som vanligt. Ds.

Vaknade 03:30. Kan inte ligga pga värk i en ljumske/höft. Hoppas det lättar. Jag skall ta hand om gårdagskvällens disk och förbereda litet inför arbetsdagen. *gäsp*

Trevlig helg!