DÄR DET FINNS EN BÖRJAN, FINNS DET ETT SLUT...

Dagen började bra, redan torsdag! Snart helg igen! Tiden springer fort fram.

Hade märkt kvällen före att Sara fått svårt att andas igen. Det har varit till och från sedan början av juli.

På arbetet var jag så här glad över att ha hittat mina glasögon med  lila ´bågar´.

På eftermiddagen ringde jag veterinären för att rådfråga kring Saras hälsa.

Det är tungt med två marsvin som växelvis är sjuka. Jag fick svar att jag kunde komma innan stängning för att få en cortisonspruta mot hennes astma.

När jag kom hem fann jag Sara liggandes utan kraft som en vetevärmare med ris i. Utan styrsel i benen. Vilken tur vi fått tid. Sen gick det som det gick. Sara var döende. Vad som sades, varför beslutet togs och hur det var behåller jag för mig själv. Jag var med henne in i det sista.

Nu är jag så ledsen igen. Ser Sara framför mig.  Tack för allt mitt hjärta.

Jag älskar dig!

Vacker ´saga´ kan du se här.

Jag är så ledsen, det har varit så mycket...