God fortsättning på helgen!

I dag var vi på bio.

Högt ljud och litet burkigt ljud så jag hade svårt att höra vad ekorrarna sade (de pratar med så söt röst).  Slumrade till och sov (diskret) en stund.  

Biogodis:

Efter middagen somnade jag likt i koma igen. Jösses. Nu håller jag på att vakna till och lär vara uppe halva natten bara för det? Jag får ta mig an middagsdisken. Granen är nu nedmonterad (hurra) och jag skall damma litet där fåtöljen skall stå.  

Såg en bit av En sång för Martin i vilken Sven Wolter spelar en man som får Alzheimers sjukdom. Man brukar kalla demenssjukdomar för de anhörigas sjukdom.

Det är svårt att vara långt borta när käre min far som har Alzheimer är ensam i huset nära 10 mil i väg och mor som är ´klar´men vars hjärta inte orkar mer är inlagd på sjukhus ännu längre bort.   Det är svårt när far blir ´paranoid´, att försöka lugna honom. Man vet att det som kommer ur hans mun är fel men säger jag på fel sätt kan han tro att jag också är emot honom.

Min f.d chef ringde dagen före jul Hon ringer en gång om året.

Som vanligt lyssnade jag och hon berättade om sitt. Men jag berättade ändå om mitt gångna år och om mina föräldrar. Jag beklagade mig inte, det är som det är, eller hur? Då säger f.d chefen att det finns det som är värre. Det är att inte ha föräldrar alls. För det har inte jag (säger hon som är snart 60 år) och det får hon gärna tycka men jag blir matt över hur människor alltid skall jämföra med sig själva, sin egen situation och sedan mala om det. Men jag lyssnade, förminskade mig själv och tackade för att hon ringt.   

En blomma till alla som saknar sina föräldrar i jul.  

Jag har legat och haft Emma i sängen på en dubbelvikt pläd. Vi lyssnade till EMD som sjöng julsånger. Underbart.   

Skall du ut på REA i morgon?  

K RA M!

Ps. Denna fina i träslöjden egenhändigt gjorda tomtefamilj fick familjen i går.

. 

Ds.