Mitt i natten. Jag sitter uppe. Mobilen blippar till. Släcks igen. Jag kollar numret på displayen. Min systers nummer. Har hon råkat komma åt telefonen?
Nej,det ringer igen. Jag hinner tänka. "Neeej!"
Men det var så. Det är så. Min mor är död.
Förstår orden. Förstår att du är borta. Förstår dock inte vidden av det.
"Vi ses på fredag", sa jag till mor innan vi avslutade det samtalet som kom att bli vårt sista. Tänk om jag vetat att det skulle bli det sista.
Fredag. Min födelsedag. Midsommarafton. "Jag tar med tårta mor."
Hon hostade så mycket att vi inte kunde prata mer. "Krya på dig mor".
Aldrig mer.
Mor 2003
Min klena tröst i dag är att mor redan när Victoria och Daniel förlovade sig sa att hennes högsta önskan var att se dem gifta sig och att hon hoppades få leva när det skulle bli dags. Vi fick den dagen i hop, i lördags och det var sista gången jag såg henne. Den 19 juni. När jag hjälpt henne i säng i lördags sa hon att hon var dödens trött och att hon inte orkade mer.
Jag är så ledsen. Blir nog inte mycket sömn i natt.
"Mor lilla mor, vem i hela världen är väl som du?"
Uppdatering kl 04.50:
Varit ute och gått en timme. Gråtit. Funderat. Låtit minnen komma. Tankarna flödat. Benen gick raskt.Vädet var skönt.
Värst är det för far som har sin Alzheimer. 60 år fick de i hop. 60 år.
.jpg)
Vivi
24 juni 2010 08:59
Först: tack för din fina kommentar!!
Det var jätterolgit att bli style:ad, det är ngt alla borde unna sig att pröva på!
Sedan:
Jag beklagar verkligen sorgen, kan inte ens börja att förstå den smärtan. Jag har förlorat min morfar & mormor nu inom loppet av 2 månader, men de var sjuka & trötta & "rätt generation". Ens föräldrar blir nog aldrig "tillräckligt gamla" egentligen.
Jag hoppas du hittar lite tröst & ro ngn stanns och inte vet jag om du är troende, men i vår familj säger vi att de far till Nagilima!
MVH
http://www.missvivis.se
Nannis
24 juni 2010 09:52
Jag önskar att det fanns ord av tröst som kunde ta bort den smärta du känner nu Tina. Men det enda jag kan säga är att jag finns här, och mina tankar är hos dig.
Förstår alltför väl vad du går igenom.
Stora och varma kramar!
http://nannis.blogg.se
Jasas
24 juni 2010 09:54
Tårarna rinner längst mina kinder och jag beklagar så djupt. Finns inget man kan skriva för att få det "till att bli bra"..
Känner mig otillräcklig men jag finns här för dig!
Kramar till dig..
http://jasas.se
viol
24 juni 2010 10:00
Käraste käraste du! Beklagar sorgen... Vad säger man? Låt tårar komma, var ledsen och gråt... Vill du prata finns jag... Skickar varmaste kramar till dig
Majsan
24 juni 2010 19:33
*kramar om* Inget finns så förlamande som chocken, även om man vet att det kan komma att ske... Inga ord är tröstande nog och inga "det blir bättre med tiden" hjälper... Var sak har sin tid och läkningen får ta den tid den behöver..
Varma, stärkande tankar
http://www.chattens.se
Arletta
24 juni 2010 22:47
Men älskade kära vännen!!! Jag beklagar så. Din mamma visste nog att hennes tid led mot sitt slut och jag tror nog att du gjorde henne otroligt lycklig som delade den tiden med henne och att du var med henne och tittade på bröllopet. Ni fick en fin sista tid tillsammans och jag tror nog att din mamma var lycklig över att ha en sådan underbar och omtänksam dotter.
En stor stor kram till dig. Jag finns här (eller ja, på telefonen) om du vill prata. Kram!!!
http://wallemini.blogg.se
Micke
24 juni 2010 23:42
Stor kram!
Även om man innerst inne vet att det kanske inte är långt kvar så blir det ju chockerade ändå! Ni fick ju en fin tv-tittar-dag där förra helgen och den dagen får då tänka lite extra på.
http://kludd.se
thile
25 juni 2010 10:14
Vi kjenner hverandre ikke, men litt gjennom Majsan's blogg.
Jeg beklager sorgen og føler med deg i dine dager.
Så bra dere fikk dagen 19. juni tilsammen.
Jeg mistet mi mor, sist sommer. Savner henne enda og alltid.
Klem
Pär
26 juni 2010 08:57
Tråkigt att läsa och en kram från mig också. Ni verkade ju i allafall ta vara på den sista tiden på ett bra sätt, om man nu kan säga så.
http://sundback.dyndns.org
Neta
29 juni 2010 09:38
Vill skicka dej stryrkekramar och varma tankar. Jag tycker du är väldigt lik din lilla mamma. Hon ser så snäll och rar ut på kortet du har.....
Orkar du får du gärna maila
Neta
Mor 2003
.jpg&imgrefurl=http://www.metrobloggen.se/gurkaan&usg=__42FGRw3-yjlPofs39xAq5VTVoYE=&h=271&w=380&sz=30&hl=sv&start=7&um=1&itbs=1&tbnid=C8oUbeFwTyGw9M:&tbnh=88&tbnw=123&prev=/images%3Fq%3Dledsen%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26rls%3Dcom.microsoft:sv:IE-SearchBox%26rlz%3D1I7ADBF_sv%26tbs%3Disch:1)
