En av mina många älsklingslåtar är Hard for me to say I am sorry med Chacago. Pianot i början får mig nästan att gråta.   Eller en av de första ballader jag fastnade för och som jag aldrig tröttnar på. Foreinger Waiting for a girl like you. Lady in red med Chris de Burgh. Heaven med Bryan Adams. Jag har speciella minnen till den sistnämnda.

Det var på den tiden jag gick i gymnasiet. Första ring. Jag var dödskär i Jesper. Jag var 16 och han var 18 och gick fordonsprogrammet på samma skola som jag läste. Han körde i en Volvo amazon. Det skulle bli dans i stan på kvällen.

Jag gjorde mig i ordning och min kompis Camilla och hennes kille Lars hade varit inne och dansat och satt senare i Lars bil på parkeringen. Jesper hade inte synts till.

Plötsligt kommer en annan kompis och rycker upp bildörren och säger:

`Jesper är därinne och han vill dansa med dig´. Med tusen fjärilar i magen gick jag in, påhejad av kompisarna. Jag kom in i mörkret och såg inte honom.

Det hade varit modevisning av JC och där stod han! På podiet! JC stod i stora bokstäver. JC= Jesper och Christina.   

Vi såg på varann, han sträckte ut sin hand mot mig och jag tog den. Han drog upp mig på podiet och vi dansade tryckare till just Heaven med Bryan Adams.

Sen har vi alla Westlifeballaderna från deras 10 cd-plattor, alla mina konsertminnen, Guns n ´roses Don´t cry som tröstar och stärker.

Takida: Never alone always alone. Fantastisk röst han har, deras sångare.

I dag lyssnade jag t.o.m på EMD´s julcd.   Underbara spår, tolkningar.

Jodå, jag skall gå hel ur det här!

Smatter smatter på fönsterrutan.

Sängstädning, gillar lapptäcket.   

Gjorde mig klar för festival som pågår en vecka i stan.

Burger King igen.   

BIO, Grown ups med underbara skådespelare! Bla Adam Sandler. En ´må-bra-film´. Många skratt. Äntligen kom den på bio.  

Efter bion ville tjejerna ha flätat håret. Här är minstingen.

Jag tyckte det var dags att bege sig hem...............

..............för jag skulle nämligen BAKA! så nu doftar här ljuvligt. Mmmmm.

Detta är en av mina tatueringar. Pratade med en bloggvän i går om den. Hur kom vi in på den egentligen? Det är inte min överarm (haha) utan mitt lår.

Sov gott.

Sitter här med lurar på öronen och lyssnar på en ny-gammal favorit. Firehouse med When I look into your eyes. Jösses, den är nog närmare 20 år gammal (och alldeles alldeles underbar).    Så mycket bra pepmusik (från Eminem´s Loose yourself till Anouk´s Nobody´s whife via Lemarcs Jag ska gå hel ur det här jag skall fylla mig med så jag förblir stark inför operationen).

Tänk, Don´t cry med Guns´n roses, November rain med Guns´n roses.

Wind of change med Scorpiona, Heaven med Bryan Adams.  Richard Marx, Boyzone, Darren Hayes...

På tv´n visas ett program om något av det värsta jag vet: droger. I detta fallet är det heorin.   Ingen är stark nog att stå emot ett beroende.

Nä, nu skall jag knätorka hallen (jag är medveten om tiden men jag har sovit på eftermiddagen så jag är uppe ett tag).   

När demoner rider mej, och förlamar mej
Jag kryper på golvet, jag försöker stå upp
Jag förstår inte varför
Det är som om jag vill gråta ut
Nåt måste ut, ut ur min kropp
Dom ljus som jag tände, dom har brunnit ner
Jag måste söka ett nytt ljus, så jag kan se

Men jag ska gå hel ur det här, jag ska gå hel ur det här
Till varje pris, jag ska gå hel ur det här

De textraderna kommer från Peter Lemarc och de har varit till stor hjälp för mig för många år sedan när jag råkade ut för ett trauma. Man får tolka som man vill och kan och i svåra situationer hitta sätt som gör att man uthärdar.

Ha en bra avslutning på veckan så hörs vi nästa?

Tack för din tid.